Beroende

Beroende räknas som en sjukdom, där hjärnan kroniskt förändras till att belöna särskilda handlingar eller ämnen. Det finns många studier där man kunnat bevisa att hjärnan och andra organ faktiskt förändras vid ett beroende, och det är därför viktigt att förstå att beroendet inte är något aktivt “val” hos den drabbade, utan snarare ett tvång, som är svårt att bli av med.

beroende
Alkoholmissbruk Spelberoende Sluta röka

Vad är egentligen ett beroende?

Beroende räknas som en sjukdom, där hjärnan kroniskt förändras till att belöna särskilda handlingar eller ämnen. Det finns många studier där man kunnat bevisa att hjärnan och andra organ faktiskt förändras vid ett beroende, och det är därför viktigt att förstå att beroendet inte är något aktivt “val” hos den drabbade, utan snarare ett tvång, som är svårt att bli av med.

Eftersom beroenden är kroniska, det vill säga att det inlärda belöningssystemet aldrig helt försvinner, räknas de som kommit ur ett beroende fortfarande som sjuka. Det är därför en alkoholist beskrivs som en “nykter alkoholist”, eller en spelmissbrukare som en “spelfri spelare”.

Förändringar i hjärnan

Oavsett vilken typ av beroende man lider av så ser förändringarna i hjärnan ut på ungefär samma sätt. Det spelar heller ingen roll om beroende är ett förvärvat beteende, som spel- och sexmissbruk, eller om det beror på en substans, som cannabis eller alkohol.

Skillnaden mellan beroende och missbruk

Vid beroende, räknas allt beteende som en person har svårt att leva utan, men som inte fyller någon livsnödvändig funktion. Skillnaden mellan ett beroende och missbruk ligger framförallt i hur stort problem bruket ställer till med. Man kan till exempel vara beroende av socker, men inte ha något sockermissbruk, då man undviker att större mängder socker. Samtidigt kan man missbruka droger, utan att vara beroende. Får ett missbruk pågå tillräckligt länge, leder det i regel alltid till ett beroende.

Beroende påverkar en fysiskt, psykiskt och socialt

Det finns både fysiska, sociala och psykiska faktorer som spelar in i ett beroende. De fysiska faktorerna är saker som abstinensbesvär vid alkoholism eller nikotinberoende. Även att kontinuerligt behöva större och större doser för att nå upp till samma effekt räknas till de fysiska faktorerna.

De psykiska delarna i ett beroende är känslan efter något mer och att man känner ett starkt sug efter substansen (eller beteendet man är beroende av). Man kan till exempel uppleva att livet känns meningslöst utan alkohol, eller spelandet.

Till de sociala aspekterna räknas delarna där beroendet är en del av gemenskapen. Det kan vara en grupp vänner man ofta spelar tillsammans med, eller en partner som man tar droger med eller dricker tillsammans med.

Källa: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/beroende-och-missbruk 

Hur och varför växer ett beroende fram?

Ett beroende kan växa fram snabbt hos vissa, men kan ta betydligt längre tid för andra. Hur snabbt ett beroende växer fram och just varför vissa utvecklar beroenden lättare än andra, beror främst på generna, men även livsförhållanden och trauman kan påverka.

Ett beroende behöver tid

Gemensamt för alla typer av beroenden är att det tar krävs tid för att beroendet ska utvecklas. Detta beror på att hjärnan behöver förändras rent fysiskt, och det hinner den inte göra under en extremt kort tid. Därför kan det vara bra att tänka efter redan innan man utsätter sig för någonting som ofta ut utvecklas till ett beroende, om det verkligen är värt risken.

Så kan ett beroende växa fram

Låt oss säga att man börjar spela på ett onlinecasino. I början är spelandet sunt, och man kanske till och med har bestämt en viss summa man får spela om varje månad. När man vinner, blir man glad, oavsett belopp, och när man förlorar, känner man sig lite besviken. 

När det har gått ett par månader, känner man inte samma glädje vid små vinster längre, utan endast när man vinner större belopp, och man bestämmer sig därför för att det även är okej att lägga till de mindre vinsterna i spelarbudgeten. 

Efter ytterligare några månader bestämmer man sig även för att öka insatsen. Detta är dock inget man vill tala om för sina vänner, då man tror att de skulle tycka att beloppet man spelar om, kanske verkar orimligt högt. 

När man vinner blir man euforisk och när man förlorar mår man dåligt. Hela tiden vill man efter känslan av eufori och man börjar till slut spela med mer pengar än man bestämt är okej. När man spelar och vinner, känns livet perfekt och när man spelar och förlorar skäms man över vad man gjort. Till slut blir detta till en ond spiral där glädjen i livet associeras med spelandet och där det känns som det enda sättet att på riktigt känna sig lycklig är att kamma hem storvinsten.

Det samma gäller även andra typer av beroenden som drogmissbruk eller sockerberoende. Det börjar oskyldigt, men växer sig långsamt fram till något man egentligen inte har kontroll över och som man börjar skämmas för. Många gånger kan man även intala sig själv att man inte skäms över sitt beteende, utan endast döljer det för sin omgivning, på grund av deras negativa reaktioner.

Livskriser kan sätta igång ett beteende där man vill känna sig lycklig igen

Även hur livet ser ut påverkar i stor utsträckning huruvida man ska drabbas av ett beroende eller inte. Dricker man alkohol regelbundet med sina vänner, och ens partner gör slut, eller om man får sparken från jobbet kan detta sätta igång ett beteende där man gärna vill gå ut och dricka oftare för att lindra ångesten.

Generna spelar stor roll

Det som verkar spela störst roll för att utveckla ett beroende är vilka gener man har. Våra kroppar och hjärnor har anpassats efter att få en kick av mat med mycket socker, att vinna och av sex. De som hade störst “beroende” av sex och mat, var också de som inte svalt ihjäl och skaffade flest barn, som också bar på samma gener. 

Har man ett alkoholberoende i släkten innebär det till exempel att man har fyra till åtta gånger större risk att själv drabbas.

Detta kan man också se hos personer med annan beroendeproblematik, att vissa gener är mer vanliga än andra. Man har även upptäckt att det finns vissa gener som istället skyddar mot beroende.

Det som är viktigt att veta är dock att alla kan bli beroende, oavsett gener, även om vissa gener fungerar som en extra sårbarhet eller ett extra skydd.

Vanligaste typerna av beroenden

Beroende är mer vanligt än vad de flesta tror, och kan vara svårt att upptäcka, även för de som lever tillsammans med någon som har ett beroende. Många skäms över sitt beteende och smyger med det, även om de själva kanske inte alltid tycker de gör något dåligt. I Sverige har vi flera institut, bland andra SCB eller Socialstyrelsen som följer statistik över personer och deras beteenden, och det gör det möjligt för oss att se hur många som är beroende, och vad de är beroende av.

Alkoholism

Alkohol är den klart vanligaste substansen att bli beroende av och så många som 310 000 personer i Sverige är alkoholberoende. Det motsvarar ungefär 3.1 procent av Sveriges befolkning.

Cigarettberoende

Av de 700 000 som röker räknas ungefär 150 000 ha ett cigarettberoende. Det motsvarar ungefär 1.5 procent av Sveriges befolkning.

Spelberoende

I Sverige är mellan 125 000 till 340 000 personer spelberoende i någon mån.

Cannabisberoende

Risken för att fastna i ett cannabisberoende räknas vara en på tio. Det är svårt att veta hur många som är beroende, men ungefär 2.5 procent av svenskarna uppger att de rökt cannabis någon gång de senaste 30 dagarna. Cannabis ökar dock, och i årskurs 2 på gymnasiet uppger ungefär 11 procent av pojkarna och 3.5 procent av flickorna att de rökt cannabis någon gång de senaste 30 dagarna.

Sexberoende

Sexberoende är ganska brett och handlar om allt från överdriven porrkonsumption till att aktivt hela tiden söka ny sexpartners. Man räknar med att ungefär 3-5 procent av Sveriges befolkning har någon form av sexmissbruk- eller beroende. Ungefär hälften av dessa har också en sexuell avvikelse som är olaglig vid utövande. Exempelvis pedofili, sexköp eller exhibitionism.

Mat- och sockerberoende

Socker- och matberoende är för många ett ganska känsligt ämne och något som är svårt att avgöra precis hur många det är som lider av det. Detta beror främst på att socker är något som alla naturligt dras till. Man diskuterar fortfarande huruvida man ska sätta mat- eller sockerberoende som diagnos eller inte, och vissa läkare säger att så mycket som en tredjedel av befolkningen lider av någon sorts matberoende.

För att sätta vårt sockerintag i perspektiv så äter en svensk femåring i genomsnitt en fjärdedel av sitt energiintag från rent socker.

Skillnader mellan könen

Det är framförallt män som är i majoritet när det kommer till beroenden. Detta stämmer för de flesta beroenden förutom vissa typer, som till exempel rökning. Detta kan dock bero på att det är betydligt fler män än kvinnor som snusar.

Källa: https://www.can.se/fakta/tobak/ 

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1219778/FULLTEXT01.pdf 

Beroenden går att behandla

Det låter kanske klyschigt, men det viktigaste för att komma ur ett beroende är att acceptera att man faktiskt har det. Vill man inte inse att man har svårt att sluta med ett beteende, eller helt förnekar beroendet, går det inte att bli “frisk” och leva ett normalt liv.

Beroenden brukar diagnosticeras med att man behöver uppfylla vissa kriterier genom att svara på ett antal påståenden. Det är viktigt att man som drabbad är helt ärlig när man svarar på frågorna. Några vanliga påståenden som man ska ta ställning till är:

  • Jag tänker mycket på det just nu.
  • Jag har börjat smyga med det.
  • Jag känner ett sug efter det.
  • Jag blir hög av att få ägna mig åt det.
  • Jag har utvecklat en tolerans och behöver allt starkare doser/spelinsatser osv..
  • Jag känner av negativa symptom som abstinens om jag inte kan ägna mig åt det.
  • Det påverkar mitt liv, med familj vänner och övrig fritid.
  • Efter långa uppehåll kan jag börja igen.

Trots likheterna vid de alla typerna av beroenden kan behandlingarna se olika ut. Detta beror främst på att det finns olika hjälpmedel att ta till sig, beroende på vilken problematik man har. Exempelvis kan man få antabus, om man är alkoholist, vilket gör att man mår extremt dåligt om man dricker alkohol. Är man drogberoende kan man istället få läkemedel som lindrar abstinensen eller suget.

Olika typer av vård

Psykiatriska mottagningar tar även emot personer med beroenden. Här kan man prata om sitt beroende och få utlopp för sina känslor som man kanske har svårt med annars. Ett första steg för att få kontakt med en psykiatrisk mottagning är att antingen kontakta en direkt, eller kontakta en vårdcentral som skickar en remiss till en mottagning.

Beroendemottagningar används framförallt om man har ett svårare beroende. Här är de anställda specialister på att behandla beroenden.

Livsstilsmottagningar arbetar framförallt med alkohol och hälsa och tar emot patienter som har alkoholproblematik men som i övrigt lever ett fungerande liv.

Det finns även specialiserade mottagningar som specialiserat sig på ett särskilt beroende. Exempelvis spelberoende eller nikotinberoende. 

Läkemedel mot beroende

Vilken typ av medicin man använder sig av beror helt på vilken typ av beroende man har. Medicinen bestäms utifrån ens förutsättningar och vilja och bestäms i en öppen dialog tillsammans med en behandlare eller terapeut.